Eldryttaren - del 1
DEL 1
Jag märkte att Saphira saktade ner när hon fick syn på Midnight och April. Saphira gnäggade glatt och Midnight gnäggade tillbaka.
"Hej April!" sa jag. Hon hade sms:at mig för femton minuter sedan att vi skulle ses vid fontänen i Silvergladebyn.
"Hej!" svarade April och tog fram två biljetter ur sin ficka. "May berättade igår att en cirkus har kommit till Jorvik. Den första föreställningen börjar om typ tio minuter. Ska vi gå?"
"Ja gärna!" svarade jag glatt. Cirkus är inte direkt min grej, jag gillar inte hur de behandlar alla djuren där. Men alla cirkusar kan inte vara så, tänkte jag.
April log och hoppade smidigt upp på sin bruna frieser. Saphira frustade och skrapade hoven i marken. Hon ogillade att stå stilla.
"Dom ska vara uppe vid Nilmers högland." sa April och smackade på Midnight så han kom upp i trav. Jag smackade på Saphira och smet förbi April så att jag låg före henne och så lät jag Saphira sakta ner till trav.
Vi galopperade på Västra Jorvikvägen, som ledde till Cirkusen.
"Där!" sa April och pekade på något som såg ut som toppen av ett tält. Ett stort tält. Och oja, det var ett stort tält. Fast en sak var lite konstig.
"Det är ju alldeles tomt här utanför." sa jag och kollade omkring mig. "Borde det inte vara lite grejer häär ute?"
"Vad då för grejer?" frågade April. Midnight saktade ner till trav och April styrde honom mot någon trä-grej. Jag följde efter.
"Här kan vi binda fast hästarna." sa April och hoppade av Midnight. Saphira stannade och jag hoppade av henne. Jag band fast hennes tyglar löst.
"Sådär." sa jag och tittade på April. "Nu går vi in tycker jag."
Vad är det här? tänkte jag. Vi gick in i tältet och det var helt tomt. Ingen som tog emot biljetterna. Ingen publik. Inte en enda levande själ. Det var inte ens några cirkus-saker där inne. Rekvisita tror jag det heter.
"April, du måste sett fel datum." sa jag och såg mig omkring. Det var något skumt med det här. Ljuset var konstigt, det luktade lustigt och känslan jag fick när jag gick in... ja, det var ganska skrämande.
"Nej tjug..." Aprils mobil ringde. Hon tog upp den ur fickan och svarade.
"Vi går ut", viskade jag och så gick vi ut ur tältet.
"Ja, okej. Bra. Hejdå!" sa April och sedan vände hon sig om mot mig. "Jag måste gå, ledsen. Men jag ringer dig ikväll."
"Gör så." svarade jag och April skuttade iväg. Jag stod kvar tills hon travat iväg, och då gick jag till Saphira.
"Hej tjejen!" sa jag och strök handen mot hennes mule. "Vill du ha ett äpple fina du?"
Saphira gnäggade och jag skrattade och hämtade ett äpple som låg i väskan som hängde på sadeln. Saphira tuggade nöjt i sig äpplet.
"Det tar ganska lång tid att rida på vägen, så jag tror vi tar genvägen, eller hur?" sa jag och Saphira strök mulen mot min axel. "Ja ja du vill bara galoppera jag vet." Jag pussade Saphira på pannan och sedan hoppade jag upp på henne.
Vi började trava runt tältet och jag tittade bakåt lite snabbt. Jag såg att det stod något där... Jag drog i vänster tygel och fick syn på två människor och två vagnar och en stor låda. Den ena människan var lång och spinkig, han hade på sig en grå rock och en svart hatt. Hans hår var svart. Den andre var kort och mullig. Han hade på sig roliga kläder.
"Hallå! Du där!" ropade den långa mannen. Saphira ville helst inte gå dit, men jag smackade på och hon gav med sig. Men jag var noga med att hålla avstånd från de båda, för jag fick samma känsla som i tältet.
"Vad gör du här?" sa den långa mannen.
"Jaa vad gör du här?" upprepade den lille med konstig röst.
"Jag - ja..." Den långe avbröt mig.
"Du ska gå. Nu." sa den långa mannen. Jag behövde inte göra någonting för Saphira började galoppera åt andra hållet. Hon var skrämd, annars skulle hon aldrig göra såhär.
På vägen utanför slottet saktade Saphira ner till trav. Jag böjde mig fram lite grand och klappade henne på halsen. "Det är okej tjejen." viskade jag och kände hur hon lugnade ner sig. "Nu rider vi hem till Valedale tycker jag."
Kommentarer
Trackback
